Ännu en altrad pick nick korg.
Dom är så roliga att göra och jag tycker det är en otroligt fin present att ge bort.
Denna gången skapade jag den nästan helt i vitt förutom löven.
Tänkte på bröllop när jag gjorde den.
Men den går ju att ge bort till vem som helst om man vill.
Den ser kanske svårt ut att göra men det är den inte.
Visst lite pilligt är det att få pappret snyggt där handtagen sitter.
Men men får in små knep hela tiden så det blir bättre och bättre.
Tyckte att nycklen passade så bra mitt fram.
Runt om har jag satt en bred spets och sen en litet tunt pärlband med blommor i över kant.
På dessa bilder ser ni hur jag dekorerat korgens lock.
Först ett vit cardstock sen la jag vitt tyll över det.
Använde mig av en oval dies som jag sen hade som grunt platta för vad jag skulle sätta blommorna.
Rosor och blad samt en pins med ett vitt hjärtan.
Ännu en bild på blommorna på locket.
Korgen lite snett upp ifrån.
För er som undrar så har jag ingen mall till denna korg.
Jag har köp en vanlig pappers picknick korg och sen altrat den.
För er som bor nära Kalmar så har Baronens present och Hobby den.
Det finns två personer som jag känt hela tiden sen jag började scrappa.
Två helt underbara personer som jag har fått äran att lära känna under alla dessa år.
Har fått väldigt många råd och tips när det gäller scrapbooking från dom.
På något sätt vill man ju ge något tillbaka.
Så denna gång var det
Nettans tur att få något.
Hon är en fantastisk människa som har ut vecklats både som scrappare och människa under dessa år.
Är så glad att jag fått vara med om denna förvandling hos henne.
Du är en otroligt go vän och en mycket duktig scrappare.
Eva och jag har umgåtts lite närmare.
En helt otrolig vän och scrappare.
Beundrar dig väldigt mycket och du har alltid ett gott ord över.
Jag vill säga ett stort tack till er båda två.
Ni är så goa.
Kunde skriva mycket mer om dom men det tar vi en annan gång.
Till er som undrar hur det gick för dottern hos läkaren.
Det gick så där. Hon ligger förhögt i sitt HbA1C.
HbA1C = långtids socker.
Något som vi kämpat med väldigt länge.
Att leva med diabetes är inte det lättaste alla gånger.
Alla bldsocker tester hon måste ta i fingrarna.
Att varje gång behöva ta insulin så fort hon stoppar något ät bart i munnen.
För har man typ1 som hon har så har man ingen egen insulin produktion kvar.
Insulin är något hon kommer få ta hela livet annars överlever hon inte.
Varje dag insjuknar två barn i Typ 1 diabetes och ingen vet varför.
Ett av dom barnen en maj dag för snart 6 år sen var vårt barn.
Önskar att inga mer barn skulle få denna jävla sjukdom för den är inte lätt att leva med.
Nu önskar jag er alla en riktigt bra dag.
Många Kramar Louise
